Nu har jag varit ensam sedan klockan 22ish i fredags. Och med ensam menar jag helt ensam. Den enda yttre kontakten jag har haft var med receptionisten när han blockerade en hiss jag skulle åka upp med. Jag börjar känna att en lättare depression kryper in i mitt huvud. Det är som folk säger: det är på högtiderna det är som värst för de ensamma. Jävla påsk. Här i Österrike kan man inte ens gå till affären för att verka lite missanpassad genom att svara på svenska när någon frågar något. Allt är stängt på söndagar. Och resten av mitt fd resesällskap dyker inte upp förrän på onsdag.
Jag ser bara två utvägar.
1. Jag tar till flaskan. Jag har kopiösa mängder sprit hemma, så jag skulle kunna vara konstant full tills alla vänner kommer tillbaka.
2. Jag biter i det sura äpplet, blir mer galen än vad jag redan är, pluggar (för det är ju därför jag är ensam, dvs, allt är självförvållat) och klarar den här förbannade tentan som jag slitit med allt för länge.
Skall rådfråga min nya kompis Molgan, har har svar på allt. Han kom till min lägenhet igår och har vägrat gå sedan dess. I natt sov han under min säng, konstig filur. Det är trist att ens låtsaskompisar aldrig är skitsnygga brudar.
1 kommentar:
gå på spriten, det är bäst, för då kanske du ser en kompis i spegeln
Skicka en kommentar