Ryckigt värre

Jag har små små ryck i mitt högra öga ibland. De syns inte utåt, den saken står klar efter en massiv undersökning. Dock är de lite störiga. En vän här nere hade det också för ett tag sedan och tydligen har jag blivit smittad. Det verkar funka lite som ett pinkeye, för det kan ju tydligen ocksp smitta. tack och lov är det som sagt inte lika tydligt.

Jag hade samma sak i sverige en gång. Min far skrattade lite åt mig när jag frågade vad det var. Jag tror han sa att det var för att jag var trött och kan möjligtvis ha kallat det för Lazy Eye (kan vara mitt påhitt, i vilket fall som helst gillar jag det).

Vidare skall jag idag på min första extremsportstävling någonsin. Känns "ballt". Skall stå där och låtsas som om jag vet allt om BMX, Mctwist, x-ups och allt vad det heter. Fan vad cool jag skall känna mig.

Igår

Jag skall fatta mig kort.

Igår var trevligt. Trots att jag lovat mig själv att aldrig gå till A1 igen, hamnade vi där. Det var ganska trevligt, trots att jag inte rörde mig en enda minut på dansgolvet, jag är ju trots allt svensk (var dock första gången sen jag kom hit, jag har börjat gilla att shaka bootyn). Jag har även blivit varse om att "det ostädade rummets" lag alltid gäller och aldrig slår fel. Tolka det hur ni vill. Kanske utvecklar någon dag, men jag behöver nog tänka igenom saken först.

Har även lyckats pricka av två punkter på listan jag gjorde i början av terminen. Det känns skönt. Det enda jag egentligen saknar nu är en pipa. Hade varit trevligt att sitta på ljugarbänken hemma och ta ett par bloss med originalen.

Gilla leget!

Nu har jag sovit, skall snart gå ut...Naken, tydligen. Det är äckligt varmt.

Som ni ser hjälper ölen till att förbättra min Happiness curve.

Anonym: Chinosen ligger framplockade sedan länge, avsaknaden av ljusa skor gör dock att jag tvivlar.

Värmeslag

Nu har vi det varmt. Den röda tråden i termometern har klättrat över 30 strecket. Att duscha minst 2 gånger om dagen är ett måste, vilket i och för sig är ganska skönt. Det skapar dock problem. Idag skall vi gå på lokal och vad fasen tar man på sig när det är så här varmt? Shorts känns absolut inte som ett alternativ, speciellt inte om man skall gå på "finare" lokal. Men allt annat än just shorts känns som om det kommer ge lökar under armarna och "HG på tisdag"-odör.

Att gå lättklädd funkar ju, speciellt bra är det ifall fler än jag (läs brådmogna kvinnor) tar initiativet. Vad tycker ni, är det naket som gäller? Eller hur bär man sig till? Finns det ingen jourlinje man kan vända sig till vid sådana här situationer.

Smultronställe

Pleschinger See (som jag omnämnt tidigare) är passé. Idag fann vi vårat smultronställe och det låg alldeles runt hörnet, som Lisa något sjöng. Bakom mitt hus, som också fungerar som ett hotell, finns någon slags rekreationsgård som står öppen om sommrarna. Området har allt: sol mellan 10 och 17, en inomhuspool som man kan svalka sig i, ett pingisbord och det kryllar av ögongodis i form av 75-åriga pumor som vill solbada med oss unga "studs".

(Om unga snärtor kallas smågodis får väl tanterna gå under namnet punchkulor, eller kanske Anthon Berg. Det borde vara något som syftar på det där godiset farföräldrarna gav en, vilket man så gärna ville ha men aldrig tyckte om.)

Skolan

Hade just ännu en rolig tyskalektion, men innan den började lyckades jag fånga lite av skolan på bild. Tycker ni borde veta hur jag har det, skolan börjar faktiskt bli vacker nu. Visst är arkitekturen liksom mycket annat sovjetinspirerad, men på sommaren blir det lite bättre med blommor, blad och en lite för brun sjö.

Det finns fiskar i sjön. Fula malar, varav en är vit. En albinofisk med andra ord. Kusligt.

Förresten

Idag vägrade Johanna helt plötsligt att smörja in min rygg med solkräm. Ingen annan värdig kandidat fanns i närheten så jag försökte själv, med vidrigt resultat. jag är jätteröd, på ett otrevligt fläckigt vis.

Johanna, om du läser det här, jag skall hämnas, så in i bara helvete.

Om att resa i sitt huvud

Idag känns det som om jag är i centralamerika, typ Mexico City, med allt vad det innebär. Eftersom jag bor högt upp i utkanten av Linz kan jag överblicka hela staden och idag är det extra speciellt. Det är varmt, väldigt varmt, eller kvalmigt, som Johanna sa. Jag är inte van vid kvalmighet eftersom jag bor vid havet under Sveriges bättre halvår och där svalkar ju brisen. I vilket fall som helst ser Linz lite mer sombreroaktigt ut idag. Det är lite disigt av värmen, husen i närheten, som saknar allt vad arkitektisk känsla är (med andra ord ser fyrkantiga och lite fattiga, förlåt, ut) känns väldigt Mexico och gräset är gult som på pampas.

Vi gick även till "stranden" idag. Det var oerhört varmt och jag svettades som en gris. Så sen fyratiden sitter jag nu i min lägenhet och svalkar mig med diverse nya läskeblaskor och iskaffesorter som kommit ur på marknaden.

Det enda som inte känns centralamerikanskt, och tyvärr är det enda som är ett problem, är levnadsstandarden. Trots att jag antagligen skulle kunna spara 2000 kr i månaden på att inte köpa onödigt dyra fruktsallader eller ovan nämnda iskaffedrycker, så gör jag inte det. Jag slösar mängder med pengar på mängder med strunt, och tyvärr känns det bra. Dock kommer pengarna inte räcka fram tills skatteåterbäringen kommer, så hyran för juni kan få vänta lite, det brukar funka så här nere.

Jag får nog leva lite fattigare i sommar. Det är ju trots allt mat man lägger mycket pengar på här och det får familjen allt se till att ordna när jag väl bor hemma. Det tycker jag att jag förtjänar.

På flykt

I morse flydde jag mitt hem. Städerskan var utanför dörren runt klockan 10. Det betyder bara en sak, städning. Tyvärr känner jag mig alltid dålig när de städar mitt rum, främst därför att det ofta ser ganska stökigt ut och att jag skäms. Trots att det är deras jobb känns det som om man har gjort något fel genom att leva. Detta leder antingen till att jag hjälper städerskan, eller, som idag, att jag flyr. Tillflyktsorten blev restaurangen i bottenvåningen där jag tog en studentfrühstuck och flörtade lite med den 50-åriga kassörskan.

Okej, så här var det...

Jag hade faktiskt hoppats på att jag skulle vara mer av en Macgyver än Rambo. Tänkte gå runt och dona med tälten och fixa lite grillkorv på ett mer exhibonistiskt vis. Möjligheten fanns ju; vi var ute i naturen, vi var tvungna att jaga det vi åt osv, men sanningen är att det inte alls blev så. Jag och med tältvän Stephan var alltid sist, vare sig vi byggde tältet eller rev det. Och det var ta mig fan aldrig rakt.

Men istället för det jag hoppats på blev det istället det jag förutspått: Rambostil. Hade mycket grönt militäraktigt på mig (saknade med andra ord MacGyvers skinnpaj) och när man gled ner för floden fanns det en känsla av Vietnam över det hela. Det var nästan alltid för stilla och "charlie" kunde hoppat fram när som och mer eller mindre arkibuserat.

Jag överlevde dock, och känner mig faktiskt en erfarenhet rikare.

Tillbaka

Kom just hem från strapatser i Tjeckien. Det mesta har varit underbart men som vanligt har jag bränt mig. Mina knän och min näsa är rosenröda. Detta trots att jag andvänt solskyddsfaktor 50 de två sista dagarna. Visste inte ens att det fanns så hög faktor.

Jag har heller inte duschat på fyra dagar så det skall bli skönt med en nu. Kommer dock bli en hat-kärleksrelation mellan mig och vattnet eftersom jag antingen kommer svettas och få ont av solbrännan eller duscha kallt för att svalka densamma. Om 15 minuter vet jag.

Bloggskugga

Om en timme skall jag ge mig iväg till Tjeckien och bloggen bör rimligtvis vara nere fram tills på söndag kväll. I helgen blire det överlevnadskurs i ren Rambostil, så det finns en möjlighet att jag kommer komma tillbaka som helt ny människa.

Förresten, finns det stråtrövare i Tjeckien? Nu blev jag nästan rädd.

En hit

Jag gjorde något djärvt i ren Morberg anda igår. Jag lade i ärtor i min köttfärssås. Jag smakade av och smackade förnöjt över det man nog kan kalla för succé. Jag önskade att jag hade en tv-kamera så folk hade kunnat se mig lite överexentrisk, svingandes lite med min mathanduk, en hand genom mitt feta svettiga hår och när jag trycker ur mig ett: ser ut att trivas det här.

Jag hade ingen kamera att titta i, men jag gjorde allt ändå.

Han är så underbar den där Morberg. Utan tvekan världens bästa tv-kock och antagligen Sveriges bästa tv-profil. Skall nog se på ett avsnitt av "vad blir det för mat" på direkten.

Planer Planer Planer

Nu har jag så mycket planerat att varken pengar eller själ räcker till. Idag blir det först köttfärsås med ärtor, sedan öl med folk från Cincinatti på studenthaket. imorgon är det ju förstås CL-fínal med allt vad det innebär. Efter det skall det tydligen vara sommarfest, trots att vädret pekar på något helt annat.

I helgen då? Jo, då blir det rafting/paddling i tre dagar och antagligen en hel del öl. Känns nästan som om jag skulle åka till Mallis i en vecka. Kommer att bli tjock som få. Min "Happiness curve", som det kallas här, blir allt mer synbar.

Jag har dock lite hopp kvar. Eftersom jag paddlar hela helgen hoppas jag att ölen jag dricker kan förbrännas i samma takt, samtidigt som jag bygger muskler och får en fin wife beater-bränna. För att hela själen får jag väl slänga iväg ett par Ave Maria och hoppas på det bästa.

Känns som det artar sig till en underbar helg, bara det kunde sluta regna.

Nytt och fräscht skall det vara

Ja, nu har jag börjat rätta till saker och ting. Den vulgära ankan har försvunnit till förmån av narcissismens nya ansikte. Jag är naturligtvis inte nöjd nu heller, men det får duga en månad eller två.

Vilken trasig människa han är, kanske ni tänker. Och oj, han härmar alla andra som har vit bakgrund. Men sanningen är att kontinuitet suger och jag är inte killen som orkar kladda med färger. Att jag har ett kollage kanske känns lite tjejigt, men jag närmar ju mig den östrogenfyllda åldern 23, eller hur var det nu Fessé, förklara gärna.

Så, nu när jag täckt upp alla tänkbara klagomål kan ni passa på att njuta av det nya formatet. man kan säga att Anders har gått Web 2.0.

Och var raggar man tjejer i Egypten?

Idag hade jag min roligaste tyskalektion någonsin. Först fick jag reda på att jag hade fått benüdigend på mitt tyska prov. Det kan likställas med ett "du suger och kan verkligen inte göra dig förstådd på tyska, du är som ett litet spädbarn! Men bara för att du är utbytesstudent, vilket är lite charmigt, får du godkänt"

Sedan fick vi lära oss hur man raggar och hur långt man går på första dejten i olika länder. Lärarinnan började med att fråga en halvsovande mig. Jag lyckades trycka ur mig att först är det väl ögonkontakt, sedan hälsar man och småpratar lite. Och det är inga problem att kyssas på första dejten. På något sätt lyckades Johanna och jag sedan förklara att ligga på första dejten är inget jätteovanligt. Och oj vad vi kände oss promiskuösa när Egypterna förklarade att där var ögonkontakt med en tjej att gå för långt. Tyskalärarinnan förklarade sedan att om man inte har kyssts på tredje dejten, då kan man skrota hela förhållandet.

Egypterna lyckades även ha det märkligaste stället där man kan träffa en flicka. Medans vi namntappade saker som på discot, på internet eller på universitetet, förklarade dem att moskéen var ett hejdundrans raggningsställe.

Fråga

I helgen var jag med om en massa trevliga saker. Besökte bland annat örnnästet och lyckades pricka av en punkt på min att göra lista. Men mor om det senare för jag har ont i magen och kokar soppa.

Har dock en fråga till er alla. Kan man ha ärtor i köttfärsås?

Ibland önskar jag att Per Morberg läste min blogg. Han hade kunnat svara på alla mina kulinariska spörsmål.

Om att gå på lokal

Igår gick jag på lokal i centrala Linz för första gången på mycket länge. Även om det var underbart roligt att festa av sig lite med mina "vänner", så förstår jag varför vi brukar hålla oss därifrån.

Människorna i Österrike (och kanske framförallt på utestället A1) ser ganska mysko ut. Kan tänka mig att det är mycket trasiga människor här som antingen sysslar med goth-relaterade saker så som svart magi alternativt har blivit koko efter att ha tittat för mycket på Hihglandertrilogin. (En person var skrämmande lik Christopher Lambert, med sitt långa hår och lite för sturska uppsyn)

Sedan spårade kvällen något otroligt. En mexikanska tramapde på en glasbit och blodet bokstavligt talat sprutade. Det enda trevliga med det här var att hon fick åka ambulans, något som jag i mitt 22-åriga liv inte lyckats med (Per, kan du hjälpa mig här?). Efter detta lyckades en amerikanska sprätta upp sin hand med en annan glasbit och hon blodade ner det mesta. Sitt ansikte, folks skor om min vita tröja. Hon överlevde dock och behövde inte ens åka ambulans.

Tror jag skall ta en kaffe med henne nu och diskutera hur olyckan har påverkat hennes liv.

Matdags

Jag har på senare tid märkt att jag vill dricka en öl när jag lagar mat. Jag är med andra ord på väg att bli en sån där världsvan gourmet som man ser i alla serier. En handuk kastad över axeln, träslevar, ballongvispar, en kommentar i stil med "en skvätt vermouth skulle vara pricken över i:et" och såklart alkohol medans man förbereder måltiden. Tyvärr är jag inte fulländad. Förutom att jag inte har den köksutrustning som nämnts ovan (jag har ju knappt ett kök), så kan jag heller inte dricka den ultimata tillredningsdrycken: vinet. Jag har nämligen ingen vinöppnare.

På bokhyllan står dock en flaska som läskar mig och lurar mina besökare att jag egentligen är den där världsvana gourmeten.

Torsdag

Ahh...härliga dagar. solen strålar ute och jag har haft min sista (och enda) lektion för veckan. Nu återstår bara att gå till vår konstgjorda lilla sjö, ta en vattnig öl och kanske till och med bada lite. Vattnet är visserligen äckligt, men jag såg flera thriathlonare simma där igår. Gäller nog bara att hålla munnen stängd.

Senare ikväll skall vi gå på lokal. En flaska rött och "ladies night" på A1 låter som en svårslagen plan. Ni är alla hjärtligt välkommna.

Om Brott

Österrikare är konstiga. De vägrar bryta mot lagen.

Det är i alla fall det dem vill att man skall tro. De går aldrig mot rött, inte ens när bilarna är kilometer bort. De bryter inte grenar i naturen, inte heller eldar de utomhus, såvida det inte är i en grill. De skulle aldrig få för sig att göra något brottsligt.

Men om man inte släpper ut de små aggressionerna då och då kommer ilskan inombords byggas upp till något mycket större. Som hos den där Fritzel, eller som idag, när en gubbe lyckades dräpa hela sin släkt med en yxa.

Nej, svenska folket, fortsätt gå mot rött och skrika lite okvädesord då och då. Allt blir mycket lugnare så.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=769782

Om att resa

Resan till Kroatien var i mångt och mycket som vilken resa som helst (för mig): Jag blev lurad eftersom jag är så otroligt turistig, varje nytt ställe vi besökte var det vackraste jag någonsin sett (hade det varit socialt accepterat hade jag varje gång vi kom till ett nytt ställe dragit ett djupt andetag, utbrustit i ett "åhhhhh" och känt mig så där lycklig som bara tjejer kan, speciellt när de ser små bebisar) och jag hoppades på att få se alldeles för mycket (bland annat vårtsvin, skall tydligen vimla av dem på balkanhalvön. Drömde även inatt att jag blev jagad av ormar, någon blev biten och det var ett jädrans liv. Tror kanske inte att det räknas som att jag faktiskt sett djur. Någon som kan tyda drömmar?).

Kroatienhistorien kommer nog berättas i takt med att upplevelserna ploppar upp i huvudet. Tills dess ger jag er lite bilder att glo på:

Hela resesällskapet poserar (vi var två bilar och jag åkte i den som inte hade AC och bara var tvådörrars). Jag visar att jag kan hoppa långt och landa på rygg.

Vi hade ingen GPS och fick förlita oss på kartor och vägskyltar. Det gick sådär.

Vi lyckade även ragga upp ett par tolvåriga tokar som vi skrev lappar till i någon halvtimme. Otroligt roande.

Hemma

Nu har jag kommit tillbaka till Linz igen. Jag vill tacka för svaren på min funderingar samtidigt som jag måste medge att jag är besviken över att ingen lade upp sin adress. Hade varit roligt om någon psykopat hade fått för sig att skicka avföring på posten till er.

Jag har haft en underbar vecka och kommer rapportera om alla äventyr (innehållande polisjakter, blod och kvinnor) imorgon. Nu vill jag bara ha sova.

En sista sak:

Grattis Agge

Och om det är någon jag inte gratulerar är det inte för att jag glömt, utan enbart för att jag inte bryr mig.

Livet som utbytesstudent

Idag hade jag en lektion. Den varade i hela 1 ½ timme och var så otroligt tråkig. Jag tror inte jag hörde ett ord av vad lärarinnan sade, istället gjorde jag knivskarpa iaktaganden och filosoferade kring livet. Tankar som virvlade runt var:

• Fördomar är kul. Inte jag som kom på det, men det är fasinimej sant.
• Kan flodhästar hoppa. Dom är ju "beatiga" som fasen, men ändå är dom rätt snabba.
• Appropå beatig: Vad krävs det för att bli en bra beatbox och är det kanske det som är mitt kall här i livet?
• Vam fasen köper en IBM i dagsläget. De är ju så otroligt fula.
• Antingen är min gruppmedlem mytoman eller så har hon världens största släkt.
• Och till sist ett konstaterande: Keep it simpel!

Jag har även fått tillbaka livsglädjen. Jag har fått min anslagstavla, dock inte i kork som jag hoppades, utan i den mest kaotiskt blåa färgen ni kan tänka er. Hade gärna tagit en bild, men kameran ligger i resväskan. Varför? Jo, för om en timma eller så pker jag till kroatien i en knapp vecka. Så om någon vill ha vykort får ni lägga upp er adress i "kommentarer" och hoppas på att jag bryr mig.

Väder

Idag var det äckligt bra väder. Man skymtade till och med alpernas toppar vid horisonten.

Någon högg mig vi vaderna

Det enda jag hade att se fram emot idag var att min egen Percy Nilsson skulle komma och bidra med något i inredningsväg till lägenheten. Mitt bland allt plugg och alla vredesutbrott mot mina plagierande polskor skulle jag äntligen få något på någon av mina fyra väggar. Det var det dem sa, Raab-Heim personalen. Fick till och med ett mail som ursäktade för besväret, eftersom de behövde borra i mitt rum och kanske skulle störa i fem minuter.

Jippie tänkte jag. Det stod trots allt att jag skulle bli stolt ägare till en monterad papperskorg och en sån där korktavla man kan sätta lappar på. Men icke, dagen fortskred och när jag gick till skolan vid tre fanns det fortfarande inget mer än en bokhylla på väggen. De har lekt med mina känslor. Jag känner mig lurad och smutsig.

Depp

...inte Johnny.

Tack vare två polacker som inte vet vad plagiering är och antagligen har vett som ett dagisbarn kommer jag behöva skriva om ett helt arbete ikväll. Utöver det har jag tyskaprov på onsadag. Jag gillar inte tyska, det är tråkigt och svårt. Fast jag sitter på lite skön info. Om man hävdar att man inte får visum ifall man inte tar ett visst antal poäng under en termin brukar läraren ge en godkänt trots att man är kass.

You now what grinds my gear?

Först och främst, tack för hjälpen Johan. Hade inte klarat mig utan dig.

Och nu till rubriken: Jag stör mig något enormt på obesprutad frukt. Här i Österrike är det skitpopulärt med så kallad bio-odlad mat. Men jag skall tala om en sak för er. Frukten suger! Den ruttnar innan den ens finns till. Jag köpte fyra Royal Gala häromdagen och alla var bruna och torra inuti. Och även om jag hade velat klaga, hur fasen gör man det på tyska.

Nej, tacka vet jag besprutad übergiftig frukt som man i alla fall kan få det där underbara ljudet ifrån när man tar en stor härlig tugga. Jag kan leva med att dö (haha) två år tidigare om jag får fin krispig frukt.

Panik

Jag har fått en låt på hjärnan. Tror den heter "where everybody knows your name" och är theme-sången till "Cheers". Problemet är bara att jag kommer ihåg den för att den spelas i något företags telefonkö. Jag ber er att göra en gemensam aktion av det här. Ring alla stora svenska företag och berätta sedan vart man ringer för att höra den här pinan.

Tack på förhand

Nu är jag glad

Någon snurrig människa med efternamnet von Essen har skickat massa SMS till mig. Hur otippat är det inte att en adlig (nästan)namne skickar konstiga meddelanden till mig. Han använde fraser som "så gullig du är när du är förvirrad", "puss" och "ligga?". Det hela gjorde mig väldigt nöjd och jag slösade gärna mina kvarvarande pengar på att skicka lite tokiga mot-sms.

Uppmuntran

Någon som förtjänar en klapp på axeln, men som ofta på något sätt glöms bort är Cat Stevens. Han verkar vara en sån där hyvens kille som man verkligen inte kan tycka illa om. Både förr, när han var en jädrans bra musiker och nu, när han är någon slags muslimsk hjälporganisationshjälte som är för dödsstraff. Kaxigt att ta namnet Islam också, säger ju en hel del. Undra ifall det är ett vanligt namn i den muslimska världen?

Känns det inte som han är en sorts radikal Leonard Cohen. Cohen var ju mer den där "chilla snubben" som också kände för att få ett psykbryt men vände sig till den lite mer lugna gruppen inom Zen-buddhismen. Fast å andra sidan gick ju det käpprätt...

Summa summarum, Cat Stevens gjorde riktigt bra musik. Ta och ladda ner lite vettja.

Fyllle bla bla bla

Årets fylleinlägg, så svenskan kanske inte är hundra. Ja, jag är hemma. Hemma från en kavalkad av spanskfrågor och dylikt. Därför har jag låst med dubbla lås och tagit hjälp av en joghurtliknande sak. Jag är rädd, men verkar iaf få äta ifred.

En av mina svenska vänner blöder från huvudet.

Förresten, det är hallonsmak på joghurten. Gott. Smakar sommar.

Till sist: Jag hatar Chelsea och Jon-Arne Riiiiisig. Det var ngt mer men det kommer jag inte ihåg.