Inomhuskatter

Inomhuskatter är något av det dummaste som finns. Eller om ägarna till inomhuskatter kanske är något dummare. Jag såg en sådan, katt alltså, när jag ver nere på stan. Den satt i ett fönster och tittade ut. Trots att det regnade ute längtade den verkligen ut till det fria, man såg det i blicken. Och på det faktum att den slog med tassen mot rutan. Helt desperat.

Det finns människor som påstår att inomhuskatters naturliga habitat är en 25 kvadratmeter stor lägenhet på södermalm, men det är ju helt sjukt. Det är som att påstå att en nymfparakits riktiga plats i världen är i en liten bur. Eller att späckhuggare hör hemma i en stor vattentank. Och det kan jag säga, späckhuggare hör hemma i havet. Det vet jag för jag har sett både Willy 1 och 2.

Jag kan förstå att människan sett till så att katter blir "tama" och bör hålla sig inomhus, men precis som för människor som blivit knarkare finns det en lösning på problemet. Låt katterna gå på avvärjning. Flytta ifrån lägenheten och ut till någon öppen plats, typ Skåne, och låt de få en timme utomhus per dag. Då skall ni se att det löser sig och katter kan bli katter igen, precis som Herr Doherty kan bli människa igen...Med lite tur.