Folk säger ju att studenter är fattiga och att denna fattigsom är deras största problem. Men faktum är att det inte är helt sant. På senare tid har jag märkt att lathet och bekvämlighet övervinner fattigdomen med hästlängder.
På vår skola finns många café, eftersom kaffe är studentens bäste vän. Två av dem ligger ca 20 meter ifrån varandra, i samma byggnad. På det ena cafét kostar kaffet åtta kronor och på det andra fyra. Man tycker ju att den snåla studenten skulle välja det billigare caféet tio gånger av tio, men så är inte fallet.
Otroligt många går istället till det dyrare caféet, köper en kaffe, för att sedan gå till det billigare och dricka kaffet där. Några kanske hävdar att kaffet är godare (inklusive mig själv), men det är knappast dubbelt så gott. Helt ärligt finns det inget som berättigar detta beteende förutom latheten. Man orkar inte stå i kö. Man orkar inte ens stå still. De två-tre extra minuterna man kan, men oftast inte, behöva stå i kö helt ovärdeliga för studenter.
Jag undrar hur jag spenderar de två extra minuterna?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hej,
Det förvånar mig att du skriver detta? Kilen med marknadsföringsambitioner som inte kan Kotlers produktmodell, du vet med kärnprodukt, egentlig produkt, och utökad produkt. Det är ju inte kaffet i sig som är produkten, du köper ju dessutom en tjänst och även någon slags status i att köpa ditt kaffe från Amigo. Man vill ju inte profilera sig som en baljankaffemänniska, speciellt inte när man läser ekonomi på en högre nivå.
Nä du min vän. Plöj igenom Kotler en gång till så du inte åker på en pinsam nit på kontaktsamtalet.
Skicka en kommentar