Jag funderade igår på hur smart det är att gå och klippa sig på morgonen. Frisörskornas morgontrötthet kan ju mycket väl leda till att man förlorar en bit av sitt öra, eller får en kockeyfrilla. Huruvida detta är sant vet jag ingenting om. Vad jag vet är att min morgontrötthet spelade en smycket större roll än frisörskornas. Jag satt där med grus i ögonen, stirrandes in i spegeln och på den frisyr jag haft i snart fyra år. Och i ett svagt ögonblick sänkte jag min gard och väste med en morgonraspig röst: "Jag är trött på min fisyr, du får fria händer".
Vilket fatalt misstag. En sekunds oskärpa och man sitter där med en millimeterkort frisyr. MAN GER ALDRIG EN FRISÖRSKA FRIA HÄNDER!
Nu får jag leva i kölvattnet av mitt misstag. I bästa fall kan jag få till en Taco-Anderslugg. Jag är bedrövad över vad de fyra orden "du får fria händer" kan ställa till med. Bedrövad över vad för lite sömn kan orsaka. Jag hoppas att mitt misstag kan stoppa er från att göra om dem.
Vilket fatalt misstag. En sekunds oskärpa och man sitter där med en millimeterkort frisyr. MAN GER ALDRIG EN FRISÖRSKA FRIA HÄNDER!
Nu får jag leva i kölvattnet av mitt misstag. I bästa fall kan jag få till en Taco-Anderslugg. Jag är bedrövad över vad de fyra orden "du får fria händer" kan ställa till med. Bedrövad över vad för lite sömn kan orsaka. Jag hoppas att mitt misstag kan stoppa er från att göra om dem.
2 kommentarer:
Ge inte fira händer till en frisörska, ge bara fria händer till en bög, men inte alltför fria händer...
Hmm. Otroligt OPK. Och jag måste erkänna att jag inte riktigt hängde med i svängarna. Så...Va?
Skicka en kommentar